Trädgårdsnäringen
Kring förra sekelskiftet styckades gårdar av olika storlek upp i mindre
enheter på flera håll i Stockholmstrakten för att erbjuda de breda
befolkningsgrupperna ett alternativ till emigration till Amerika. Vid
Tungelsta köpte AB Hem På Landet i början av 1900-talet upp flera gårdar, som
kom att bli trädgårdsfastigheter.
En positiv faktor vid etableringen av "Tungelsta trädgårdsstad"
var Nynäsbanan som invigdes 1901. Den gav nära tillgång till
Stockholms-marknaden. Viktigt var även tillgången till vatten via Rocklösaån
som rinner genom samhället.
Blomsterodlingen har alltid dominerat. Trädgårdsnäringen var som störst kring
1940 med ett 100-tal företag. I dag finns ca 10 handelsträdgårdar kvar
(2014).
Växthusen är fortfarande ett dominant inslag i Tungelstas bebyggelsemiljö,
men en stor del av de äldre växthusen är övergivna. De förfaller efterhand
och ett kulturarv håller sakta på att försvinna, både byggnader och
yrkeskunnande.
|
Tvätterierna
Från mitten av 1800-talet och till i stort sett 1960-talet har
det förekommit tvätteriverksamhet i kommunerna runt Stockholm. Kunderna var
till största delen Stockholmare. I storstaden uppskattade man lantluften i
den rena tvätten.
Mer än varannan småbrukare i Tungelsta-området lär ha sysslat med tvätteri för
att dryga ut inkomsten.
Många tvätterier låg mellan Tungelsta och Västerhaninge. Man kan fortfarande
se torklador om man rör sig i dessa trakter. Torkladorna är idag de enda
synliga vittnesbörden om denna svunna arbetslivsepok.
|